Lucas tyckte såklart inte att det var något vidare att få en nål i handen, vi fick hålla fast honom o han var helt otröstlig en bra stund efteråt också. Med tanke på att han hade haft emlaplåster på så kan jag inte tänka mig att det gjorde ont, utan bara obehagligt med nålen såklart.

Blev lite väntan, vi hade tid vid 10, nålen sattes runt 11 nån gång. 11.30 fick vi en säng, o 10 min därefter fick han dricka lite lugnande sen var det dags att gå till narkossköterskorna för sövning.

Vi fick vara med både Emanuel o jag, o det kommer aldrig bli lättare. Emanuel hade honom i sitt knä, o eftersom dom var på nålen i handen där sömnmedlet skulle in var han jätteledsen. Sista ordet blev "mamma" sen försvann han in i drömmarnas värld. Det är riktigt läskigt hur fort det går, tårarna brände bakom ögonlocken som vanligt :(

---

Vi passade på att gå o äta lite nere i huvudentrén så länge. 50 min senare ringer dom o säger att det är färdigt o han är på väg till uppvaket. Där inne fick bara en förälder vara med så vi bestämde att jag skulle börja sitta där, o jag ville ju sitta tills han vaknade. Över en timme tog det, ovanligt länge, men det är bara bra, så han inte är så yr när han vaknar. Många barn vaknade "för tidigt" igår, var väldigt mycket skrikande tyvärr. En lite äldre tjej, runt 10-11 år kanske, sa flera gånger att hon bara ville dö. Då brände tårarna igen..

Lucas fick iallafall en glass när han vaknade, som slank ner utan problem, stackarn hade ju inte ätit sen innan 6 på morgonen o nu var klockan runt 15. Strax därpå fick vi åka ner till dagkirurgen igen, där han åt en macka o drack ett glas saft. Plockade bort nålen i handen, vilket var hemskt för honom det också. Men sen fick vi ju bege oss hemåt :)

Lång dag igår alltså, vi stannade på Eko-hallen på hemvägen, gick en runda i affären o Lucas fick lite godis. Åt mat i cafeét/restaurangen som är utanför också innan vi åkte. Var hemma 19.30 o då fick jag köra o hämta Leija hemma hos mina föräldrar också. Hon ville såklart inte följa med hem ;)