När man sitter såhär själv hemma så blir det ju att man funderar en hel del, kan ju vara både bra och dåligt. Vet inte riktigt vad i detta fallet :/
Det jobbiga är liksom att jag känner att jag inte vågar prata med någon om det, även om jag står otroligt nära min mamma t.ex. Känner ju att jag kan prata med henne om allt, och även med Elin egentligen. Men inte om detta..
Är jag rädd för att bli idiotförklarad kanske? Inte för att jag tror att jag skulle bli det av någon av dom, verkligen inte.
O nej, kan inte prata om det med Emanuel heller...

Ja..Gud..vad gör man..


Ska nog gå o diska lite tror jag, istället för att sitta o deppa ner mig med en massa underbar musik.