Det finns en bra anledning till att jag inte skrivit på länge. Detta inlägget kommer bli långt.

Återbesöket på kirurgen slutade med att jag blev inlagd. Hade inte ont när jag kom dit på morgonen men framåt eftermiddagen började smärtan komma igen. Skickades på ultraljud där de såg att jag hade en del gallstenar, senare visade det sig att en gallsten fastnat i gallgången. Så det var den som orsakade smärtan. Vid sex på kvällen hade jag så ont att jag grät o ingen läkare kom, då hade vi väntat sen två på att det skulle hända något. Lucas blev hungrig så jag skulle amma, men det ville inte komma något, antagligen för att jag spände mig. Så till slut blev han galen o Emanuel fick springa o be personalen fixa lite mat, så dom sprang iväg o hämtade på barnavdelningen. Tur att dom kunde ställa upp när det gällde honom iallafall.
Runt åtta bestämdes det att jag skulle läggas in, så Emanuel o Lucas åkte hem. Tack o lov fick jag eget rum, annars var de flesta 4-salar. Hade inte ätit något på hela dan o fick inte äta något sen heller för det bestämdes också att jag skulle fasta. Fick äntligen lite smärtstillande, genom en spruta i magen. Tog en kvart så var smärtan helt borta och jag blev dötrött, men bestämde mig att jag skulle hålla mig vaken tills jag fått in en telefon o ringt Emanuel o mamma.
Följande dagar hände egentligen ingenting, de tog en massa blodprov osv. På torsdag eftermiddag fick jag börja dricka lite smått o på fredagen fick jag börja äta, men bara flytande. Fick i mig sopporna jag fick men mådde riktigt illa, bara flytande mat är verkligen ingen höjdare. Fick besök varje dag av Emanuel o Lucas, o under helgen var mamma, pappa o John och hälsade på också. Fick sprutor var 5-6:e timme för att slippa smärtan, riktigt skönt var det när det släppte o man blev helt avslappnad i hela kroppen.
På måndagen skulle Emanuel o Lucas till barnavdelningen för utvärdering efter röntgen vi tog för ett tag sen, visade sig att han hade fel på 4 ryggkotor, så vi skulle få tid till magnetröntgen i Lund om ca en månad. När de var klara där kom de upp till mig innan det var dags för min "operation". Där bajsade han ett stort lass och jag tyckte det såg ut som det var en massa blod i det, men det tyckte inte Emanuel, han trodde det var katrinplommonen. Fick honom till slut att gå tillbaka till barn o fråga. En stund senare ringde han o sa att Lucas skulle bli inlagd, så det var alltså blod. Detta var en halvtimme innan jag skulle iväg, o jag var redan jättenervös så det blev ju absolut inte bättre nu. Ringde mamma o bröt ihop innan dom kom o hämtade mig.
När jag kom ner sprutade dom nåt äckligt bedövningsmedel i halsen på mig, kändes som man fick en klump som inte gick att svälja. Fick lägga mig ner o fick smärtstillande genom nålen på handen. Fick sedan lugnande och en bitring att bita runt. Vaknade vid tre av att Emanuel o hans pappa kom in i mitt rum, minns ingenting av "operationen" men det hade tydligen gått bra. Dom hade fått bort stenen som fastnat i gallgången.
Lucas var på röntgen just då o jag kände bara att jag ville gå till honom med en gång, men jag var fortfarande lite groggy. De gick efter en liten stund igen o då kom mamma till mig. Fick äntligen äta vanlig mat igen o det gick bra. När jag ätit fick jag veta att jag var tvungen att flytta in i en 4-sal, skulle bara bli över natten iofs men jag tyckte ändå inte om det. Sen kom Emanuel med en läkare som förklarade lite vilka teorier dom hade angående Lucas o att han skulle skickas ner till Lund. Följde med ner till intensiven för att säga hejdå o pussa om honom innan ambulanstransporten kom. När dom gick iväg med honom kom tårarna igen, varför ska allt hända oss, o just nu när jag också var dålig!
Emanuel o hans pappa åkte ner senare på kvällen så att han skulle slippa vara själv, jag fick ju inte skrivas ut förrän dagen därpå. Mamma stannade hos mig till halv tio den kvällen, vet inte vad jag skulle göra utan henne.
Fick en insomningstablett så att jag skulle kunna sova lite under natten, o öronproppar för tanterna som låg i samma sal snarkade ganska rejält :P
På tisdagen åt jag en ordentlig frukost o bara väntade på att dom skulle säga att jag fick åka hem. Fick vänta tills efter ronden, läkaren som "opererat" kom o kollade hur jag mådde o förklarade för mig vad dom hade gjort o hur det hade gått. Han hade tydligen pratat med mig efteråt men jag minns inte det heller. Är uppsatt på väntelista för att operera bort gallblåsan nu.
Han tyckte att jag kunde bli utskriven eftersom jag mådde så pass bra. Ringde mamma o sa att hon kunde komma o hämta mig när hon hade tid, fick hjälp av personalen att lösa en tågbiljett som betalades av sjukhuset.
Hann vara hemma en timme innan tåget gick, blev lite stressigt med dusch o packande men jag hann iallafall.
Var nere i Lund vid tre, Emanuel o hans pappa kom ner till tåget o hämtade mig.
Resten skriver jag imorrn, nu är det läggdags för min del.
Gonatt!