Ja, då var det dags att berätta hur det gick till när lilla Lucas kom till världen.
De sista 3 veckorna av graviditeten hade jag haft högt blodtryck och även äggvita i urinen vid något tillfälle. De började misstänka havandeskapsförgiftning och jag skulle höra av mig om jag fick huvudvärk eller märkte av ögonflimmer. Det var så det hela började.
Ringde förlossningen kl 11, då hade jag haft huvudvärk en timme. Dom ville att jag skulle komma in direkt, så jag fick ringa Emanuel o be honom komma hem så han kunde köra dit mig.
Klockan 12 kom vi in till förlossningen o mitt blodtryck ligger då på 150/105 med 1+ i äggvita. De börjar prata lite om att lägga in mig för observation, som de gjort en gång innan. Men så undersöker en barnmorska mig nertill och upptäcker att jag är öppen 4 cm, så hon frågar om jag vill att dom ska ta hål på hinnorna så att det hela sätter igång. Behövde inte ens fundera på det, klart jag ville! Men samtidigt kom det ett rus av fjärilar i magen när jag fick frågan, o Emanuel blev likblek ;P
Jag blir inflyttad till en förlossningssal kl 13.20, mitt blodtryck ligger då på 140/95 och huvudvärken har gått ner något tack vare alvedonen jag fick.
14.40 kopplar de CTG och tar lite blodprover. 14.45 tar de hål på fosterhinnorna, kände absolut ingenting av det förutom när vattnet forsade ut, det var lite läskigt faktiskt. Vilar en stund efter det. 15.25 sätter jag mig på en s.k bobatboll som hjälper barnet att tränga ner. Sammandragningarna börjar öka något.
Kl 16.15 går jag runt lite på avdelningen o nu börjar det göra lite ont.
Vid 17.30 hade jag ätit lite och en barnmorska kommer in för att undersöka mig igen. Är nu öppen 5 cm. Får akupunktur för att slappna av lite o lindra smärtan. Men tyvärr blev jag bara avslappnad.
17.40 kopplar de CTG igen och kopplar på dropp för att förstärka värkarna.
18.15 provar jag TENS-apparar istället mot smärtan. Lite obehaglig, men hjälpte iallafall lite.
19.00 är jag öppen 6 cm. CTG var bra så den kopplas bort igen. Sätter mig på bobatbollen igen.
20.00 börjar det göra riktigt ont, får prova lustgasen, o den var verkligen rena himmelriket!
21.00 är det 2-3 minuter mellan värkarna och jag är öppen 9 cm. Då är det snart dags tänkte jag, jo säkert..
Går upp och kissar, o det var inget kul alls. Ingen lustgas på toaletten inte! ;( Får nöja mig med min profylaxandning som faktiskt funkade ganska bra ändå.
22.05 kopplar de CTG igen.
22.20 sätter dom en elektrod på bebbens huvud för de märkte att hjärtljuden gick ner lite under mina värkar.
Efter det går tiden riktigt snabbt, värkarna kommer tätt och lustgasen är min bästa vän. Emanuel börjar bli lite tjatig när han frågar om jag vill dricka hela tiden. Känner mig så hög på lustgasen att jag inte ens orkar öppna ögonen.
00.15 har bebben äntligen sjunkit ner tillräckligt så att jag får lägga mig på sidan och börja krysta, o det var verkligen skönt på något vis. Hade haft krystvärkar i en halvtimme, jätteläskigt, kroppen krystade liksom av sig självt så jag låg typ dubbelvikt under värkarna. Men som sagt, skönt att få krysta, tills huvudet började tränga ut. Ajj vad det sveed, men jag va tyst ändå :P När de sa till mig att det var sista krystningen tog jag i för kung och fosterland! O ut kom en välskapt liten Lucas kl 00.40. 3800 gram och 51 cm lång.
En dag jag kommer minnas hela livet. Helt underbar personal. Det bästa var nog när man låg där efteråt och hade blivit sydd med några stygn, Lucas låg på mitt bröst, Emanuel satt bredvid, mysbelysning i salen o allt var bara underbart.